2011-06-03: När man får oväntat besök...











Bildserien, som jag valt att kalla "Upp som en sol, ner som en pankaka"
(ha, ha, nej då, nu skojade jag allt!) visar hur korgen på ballongen nästan stryker längs
med segelbåtsmasterna snett till vänster nedanför vårt hus (det syns på något av fotona
hur kaptenen eldar för att få ballongen att stiga lite uppåt), och sedan sjunker allt mer
för att sedan gå ner för landning på fältet som ligger snett till höger nedanför vårt hus.

Luna och Perla var som sagt helt oberörda av ballongbesöket,
men väldigt glada på grund av övriga familjemedlemmars uppspelthet!

Kul när vardagen bryts av med något så trevligt och relativt ovanligt som en luftballong!! Jag tycker att de är ganska facinerande... Har faktiskt "åkt på tur" med en runt och över Göteborg - riktigt skoj!! Fast landningen var magstark... Tänk att hundarna höll sig så lugna! Det låter ju trots allt en hel del om ballonger och det är ljud som inte alltid hörs i vardagen. Whippar är coolare än man kan tro!
Kram Nina och systerliga pussar till de fyrbenta från Scilla
Hej Carin!
Man undrar bara om det var en planerad landning eller ej. Tänk om den verkligen hade landat på er balkong det var ju hur nära som helst! Vilken upplevelse för Viola och Sander och att du kom dig för att väcka dom mitt i allt. Ha en skön Nationaldag!
Hälsningar Tantolga
Wow!!! Vilken upplevelse att få se en luftballong på sååå nära håll! Jag har bara sett dom vid enstaka tillfälle på avstånd, och är så grymt imponerad av hur dom (att dom) fungerar.
Aldrig i livet skulle jag sätta mina fötter i en sån där korg:-).
I övrigt hoppas jag att livet flyter på - och som jag skrev till dig tidigare....... HÖr av dig om du bara vill prata några ord! Spelar ingen roll om vad - jag finns här för dig och vovvarna och barnen om du vill.....
Stora största kramen till Dig, barnen, Perla och Luna
Kram Marie
Halloj i stugan!! Long time no... kontakt?! Även om du tycker att livet är tufft just nu och inte riktigt orkar med klämkäcka meddelanden så tänker jag på dig så du finns liksom med ändå i den där världen som fortsätter att snurra... Och medan du laddar upp kropp och sinne för att kliva ut hit igen så kan du väl dela ut några nospussar till de där blå damerna. Vet av personlig erfarenhet att det hjälper en hel del...!!
Många kramar från Nina