springpearl

Den sången har gått i mitt huvud hela dagen, eftersom det har regnat i stort sett oavbrutet hela dagen här i Norrtälje. Barnen har tyckt att det har varit SÅ tråkigt (fast som tur var var Sander på kalas några timmar på eftermiddagen), och både Jimmy och jag var ovanligt sega efter en rätt tung vecka på jobbet = vi var inte så duktiga på att hitta på roliga inomhusaktiviteter till två sjövilda barn. Nu på kvällen har dock solen äntligen titttat fram, och både barnen och Perla har varit ute och lekt en bra stund på kvällskvisten.

Perla har idag växt i sitt nya halsband, och jag passade på att ta lite bilder på henne när hon premiärprovade det, vilka återfinns här nedan. Lisa kommenterade mitt förra inlägg, där jag skrev att jag egentligen inte hade som mycket nytt att berättaom, med att man nog ofta inte har det, utan gärna vill visa sin hund som man ju tycker är finast i hela världen. Och precis så är det ju: i våra ögon är naturligtvis Perla alldeles oemotståndlig, och det är bara omöjligt att få se för mycket av henne - precis som när det gäller barnen! Apropå halsbandet så tror jag att det är svårt att uppfatta att det är någon skillnad från det förra på fotona, men jag kan berätta att det istället för blått är mintgrönt, och att det har TVÅ rader strass istället för en. (Ganska så lika med andra ord, men i alla fall liiite skillnad. ;-))

I övrigt har vi inhandlat massor av godis och chips inför en av årets tevehöjdpunkter, Eurovision Song Contest (och JA, jag är seriös, här hemma bara ÄLSKAR vi det - vi har varit på tre svenska finaler i Globen, och på den stora finalen en gång, i Helsingfors). Mycket tråkigt dock att Anna inte gick vidare! Jag gissar på Israel, Turkiet eller Tysklad som vinnare, men vi får se! Spännande är det TROTS att Sverige inte kom med! :-)

OK, jag vet att jag är långt ifrån objektiv; men visst är hon grymt fin vår lilla tjej!?

...inget annat på dessa kort. Har inget speciellt att berätta, utan ville bara visa denna härliga livsglädje! Kvalitén på bilderna är inte  den bästa, men jag kunde ändå inte motstå att visa dem - så här roligt har vi faktiskt här hemma mest hela tiden. :-)

Perla är en oerhört GLAD hund!!!




Världens sötaste tjejer tillsammans!

Oj vad vädret växlar från dag till dag! I förrgår var det sommarvärme, igår var det nära nog novemberkyla (och ÖSREGN mest hela dagen) och idag är det vårväder igen (fast det blåser rätt kyligt). Frukt- och prydnadsträden har fått knopp i alla fall, och de har idag börjat slå ut så smått, så jag passade på att ta några vårbilder på Perla under träden.

Perla har nu lärt sig ligg på kommande, och vänta - hon är SÅ duktig och lyhörd! Börjar nog bli tajm att börja på valpkurs, men jag vill gärna vänta tills sommarlovet har börjat; eftersom det just nu är mer än lovligt mycket att göra på jobbet (med alla kurser som ska avslutas och betyg som ska sättas). Men den som väntar på något gott... Det uttrycket stämde i alla fall in för oss när det gällde att skaffa hund - jag hade velat haft whippet i många år (typ tio!), men tidpunkten var inte den rätta - jag har velat att barnen ska bli lite större och att jag ska ha all den där tiden som jag vill lägga ner på hunden i fråga. Och så nu infann sig den rätta tiden äntligen, och väntan lönade sig verkligen: Perla är en så oerhört trygg, trevlig och social liten tjej (och oerhört vacker dessutom, tycker vi i alla fall)! Just att hon är så oerhört bra i psyket kan vi naturligtvis tacka Perlas uppfödare Marie Sandberg för till största delen, det har jag ju nämnt massor av gånger tidigare, men gör det gärna igen. :-) I stort sett varenda människa vi träffar kommenterar att Perla är så himla glad och trygg!

Nedan följer nu i alla fall (ursäkta sidospåret) lite våriga bilder från trädgården:

Perla har ställt upp sig under prydnadskörsbärsträdet.




Visst syns det att hon kan konsten att verkligen njuta av vårvädret?

Jag sa tidigare idag till Jimmy att jag tycker att det känns som att Perla har växt väldigt mycket de senaste dagarna, och för en liten stund sedan märkte jag att halsbandet från att ha varit rymligt börjat bli på gränsen till tight. Fick då för mig att väga Perla på badrumsvågen, som är digital, och det visade sig att hon gått upp till 6,0 kilo! När vi var hos veterinären för en och en halv vecka sedan vägde hon 5,2 kilo - ursäkta svordomen, men JÄDRAR vad hon växer!!!

Tösan växer...!

Vilken dag det har varit - strålande sol och sommarvärme! Jimmy och Sander har hjälpt några av våra vänner att flytta (gissa om de var varma när de kom hem?) och jag, Viola och Perla har cyklat (Viola) och promenerat (jag och Perla) samt rensat ogräs (mest jag, men Perla hjälpte till ganska så engagerat ;-)). Tänk att naturen kan ändra sig så snabbt - jag tycker inte det var länge sedan snön låg i drivor, och nu står snart hela trädgården i blom!

I övrigt vågar jag nu säga att Perla börjar bli rumsren (det har varit på gång ett tag, men jag har av vidskeplighet inte vågat yttra orden). Självklart händer det olyckor fortfarande, men inte alls i samma omfattning som tidigare, och vissa dagar blir det inte en endaste pöl inne! Allra duktigast är Perla på morgonen: då väcker hon mig för att berätta att hon måste gå ut! På en veckas tid har det INTE SKETT EN ENDA OLYCKA under natt- och morgontimmarna. Det tycker i alla fall jag är oerhört duktigt!

Försommarkvällen sedd från vår balkong.




Ett av de tre svanparen som simmade i viken.


Ha nu en riktigt skön lördagskväll!

Inser det när jag tänker på hur lite plats hon tog i sin bädd när hon kom. Nu är det snart dags att skaffa större "korg". (Fast hon har ju "prinsesskudden" i kiöket, så någon större nöd går det inte på henne.)

Idag har jag haft en riktigt stressig dag på jobbet, så stunden när jag fick sitta i trädgården, njuta av kvällssolen och av Perla som kröp upp i mitt knä var alldels ljuvlig. En liten stund av stillhet, ro och tystnad i en annars ganska stökig och stressig dag - den bästa stunden på hela dagen, och en sådan där känsla man kan spara i minnet och gå tillbaka till när det behövs.

En vacker dam spejar ut på balkongen
- en bild av rofylldhet och stillhet tycker jag.




Snart har jag växt ur korgen...




...framtassarna får ju inte ens plats!!!
(Eller är det månne gympa på gång?)




Så här mycket plats tog Perla upp i korgen när hon precis
hade kommit, det vill säga för en månad sedan.


Och just det - avmaskningen gick galant, inga problem alls!

Idag ska Viola, Perla och jag inte göra så många knop, utan bara passa på att njuta av det vackra vädret. Att Perla redan har börjat med det tror jag syns på bilden nedan...

Vårlökarna har nu börjat slå ut, och jag är fantastiskt nöjd med de tulpanlökar jag satte i höstas (se bilderna nedan). Jag tycker att de nästan ser ut som pioner... Kommer tyvärr inte ihåg vad de heter på rak arm, men jag tror att jag har kvar orderlistan från Odla.se, vilka de är beställda ifrån. Jag skulle behöva ta reda på namnet, för jag tror nämligen att jag måste sätta några fler till hösten... ;-)

Lite senare idag ska vi ner till apoteket och köpa Mibemax, för nu är det dags för avmaskning av Perla. Får se vad hon tycker om det? Känns som om det kanske inte kommer att vara det populäraste i världen, men ett nödvändigt ont. Tänkte också kolla in utbudet av anti-fästing-produkter, vi har ju som bekant rätt stora problem med de små krypen här i Roslagen. (Roslagens skärgård är fantastiskt på de flesta sätt, men fästingarna är sannerligen ett av undantagen!) Tips mottages tacksamt - drömmen är ju så klart att hitta något milt men effektivt, men jag gissar att det ligger en viss motsättning i det. Tyvärr brukar ju de starka medlen vara mer effektiva, men de känns inte så nyttiga varken för djur eller människor (och det är väl därför fästingarna undviker det också, för att det är just onyttigt för alla levande varelser...). Läste något om att B-vitamintillskott också kunde hjälpa till att hålla otäckingarna borta - någon som har erfarenhet?

Min "piontulpaner" - visst är de fantastiskt vackra!?




"Piontulpanerna" igen...




... och världens sötaste Perla!!!

... ja, jag vet att det kanske låter oerhört löjligt, jag är ju trots allt 33 år fyllda, men så är det. Och det är inte bara jag, utan hela familjen, och dessutom vänner och bekanta. (Fast jag tror att det är allra värst för mig ändå, så det så!) Tänk att en liten hund kan få en så stor bit av ens hjärta så snabbt! Jag förstår att det kanske låter på gränsen till patetiskt, men när Perla väcker mig på morgonen med sina tassar på sängkanten... Vad säger man? Vilken tjej, det är omöjligt att inte smälta totalt. Patetiskt eller inte, jag är kär...

Kan man annat än smälta!?

Igår kväll var det, liksom idag, varmt och skönt ute, och Perla och jag var länge ute och pysslade i trädgården. Lyckades då också ta några foton som jag tyckte blev ganska bra, åtminstone härliga färger. Döm själva! :-)

Perla har hittat en fin gren...




... och hör några fiskmåsar som skriar!




Och får sedan glädjefnatt! Vad tycks om sprintstilen, ni som vet?




Så här långt har rabatterna nu kommit!
Jag tror att det kommer att hända mycket där de närmaste dagarna!


Nu ska jag ut och klippa gräset! Ha det gott i vårvädret!

Idag har vi varit hos veterinären, och Perla har blivit vaccinerad. Hon tyckte att det var oerhört trevligt att vara där på besök, men just själva sprutan var inte så poppis. Perla pep till, men skötte sig utmärkt. Veterinären tyckte att hon var en av de gladaste och sötaste hundar som hon hade sett på länge - och självklart kommenterade hon också Perlas vackra färg... 5,2 kilo har damen nu kommit upp till vad det gäller vikt, dock var det omöjligt att på grammet se vad Perla vägde, då hon var alldeles för glad för att kunna sitta stilla i vågen! :-)

Efter veterinärbesöket blev det ett kort besök på jobbet, eftersom jag ville kolla att läget var under kontroll inför morgondagen - det är nämligen de nationella proven i matematik A då. Perla tyckte att detta besök var ÄNNU trevligare, fullt med människor, både lärare och elever, som tyckte att hon var sötast i världen! Kan det bli bättre!? Behöver jag säga att Perla nu, sedan vi kom hem, sover MYCKET gott..?

Mibisan`s Miss Spring Pearl 12v. - lite trött i ögat...

... så därför har vi varit ute minimalt idag. Perla verkar dock inte lida så där alldeles överdrivet av detta - döm själva av bilderna... ;-)

Bortskämd, jag? Näe...

Nu har det gått några dagar sedan jag skrev sist, och det beror på att det varit så otroligt mycket att göra. Det känns som att vi har haft besök eller aktiviteter varenda kväll, och på jobbet har det varit nationella prov i svenska, det är nationella prov i matte på ingående, jag har haft en lärarkandidat och jag har dessutom suttit med i den nationella bedömargruppen för nationella prov i svenska för första gången (vilket var oerhört spännande och givande!). Det har kort sagt varit en intensiv men väldigt rolig period, som nu börjar lugna ner sig lite. Dock är det alltid mycket att göra så här års som lärare, och när sommarlovet väl infaller känns det som om man plötsligt befinner sig i en stor tystnad. Underbart härligt, men också lite vemodigt, särskilt med tanke på de klasser som går ut och nu ska ut i vuxenlivet.

På Perlafronten har det däremot inte hänt så mycket sedan sist, förutom att hon har fått en ny stooor, härlig säng, och att hon blir busigare för vcarje dag som går. Vi funderar på att döpa om henmne till Piraya istället för Perla (praktiskt, eftersom båda börjar på P, och vi då inte ens behöver byta ut ID-brickan på halsbanden) - varför förstår ni nog när ni tittar på bilderna nedan... Nä då, skämt åsido, Perla är en riktig Pärla, och får så klart behålla sitt riktiga namn. Men håll med om att hon kan se riktigt vild ut när hon så önskar!!!

Look out for the Piraya!




Checka tänderna i underkäken!!!




Men jag kan minsann se ut som den pärla jag är också!




Kompisar...




Den här underbara buketten fick jag
av min duktiga kandidat Sara innan hon slutade.

Lycka till i fortsättningen Sara, jag är 100% övertygad om att du kommer att bli en mycket bra lärare!!!


Ja, det var allt för idag. Nu ska jag barnen och Perla passa på att bara mysa och se på en tecknad film. Stackars Jimmy är och jobbar fast det är söndag... Sån´t är livet ibland, men vi får väl försöka bulla upp med riktigt fika tills han kommer hem, så blir han nog muntrare igen!

Ha det gott i regnrusket önskar Pirayan Perla och resten av familjen!

... i alla fall stundtals. ;-) Idag kunde jag bara inte motstå ett jättegulligt halsband i babyblått till Perla. (En färg som jag för övrigt är väldigt förtjust i, precis som till exempel blekrosa.) Jag tycker att Perla blev SÅ fin, döm själva av korten nedan!

Förutom det onyttiga i att köpa ett halsband som Perla egentligen inte behövde, så gjorde jag också en hel del nyttigt under dagen; bland annat bokade jag tid för vaccination av Perla på tisdag nästa vecka. Skönt att väga upp det onyttiga lite grann... ;-) Jag hade också en god vän slash kollega på besök under dagen, och hon tyckte att Perla såg helt overkligt söt ut, som en riktig drömvovve - och där slog hon ju huvudet på spiken, för det är ju precis vad hon är!

Mibisan´s Miss Spring Pearl 11 veckor - en fin dam på alla sätt!




Även när man synar henne närmare... ;-)




Men självklart kan jag annat än att bara posera på bild!




Ligga och lura på Viola under bordet till exempel...
(Det är Violas fötter som skymtar i bakgrunden.)


That´s all for now! Ha det gott!!!

Idag har vi åter ätit födelsedagsfika, både eget (Jimmys mamma och syskon hann inte komma igår, så de kom idag istället - tack för besöket och för de fina blommorna!) och annans. "Annan" var i detta fallet Jimmys låtsassyster (som är född bara några dagar innan jag föddes) - Jessica heter hon, och hon bor tillsammans med sin sambo Magnus i Åkersberga. OJ vilket fika hon bjöd på: två sorters tårta, två sorters mjuka kakor, och två sorters bakelser (varav flertalet var bakade med glutenfritt mjöl - tack Jessica!). Jag önskar att jag hade kommit ihåg att ta med min kamera så att jag hade kunnat fota alla fina bakverk, men tyvärr glömde jag den. Synd även för att jag i och med det inta kunde fota Perlas fullständiga lyckorus över alla snälla människor som ville kela med henne!

Vi har dock även hunnit med att bara ta det lugnt en stund under dagen, och då passade jag på att ta några bilder på Perla. Hon njuter av vårsolen INIFRÅN idag, för ute har det blåst kyligt hela dagen.

Perla njuter av vårsolen.




Men matte, kan jag inte bara få ligga i fred?




Äsch, jag somnar gott trots fotoblixtar!


Och alltså: Sov så gott hälsar Perla!

Idag har jag haft födelsedagsfika, inget stort alls, då jag inte fyllde något jämnt eller så - men väldigt trevligt! Min mycket goda vän (och duktiga kollega) Cissi erbjöd sig att baka tårtan, och gissa om jag tackade ja utan att tveka!? Själv är jag både obegåvad, oerfaren och ointresserad när det gäller bakning, medan Cissi är motsatsen på alla tre punkter. Tårtan var både fantastiskt vacker och fantastiskt GOD - den hade en fyllning av ett lager "dumlekräm" och ett lager "hallonröra". Kombinationen mellan sött och lite mer syrligt var helt ljuvlig!!! STORT beröm och TACK till Cissi, som dessutom ju fick utmaningen att baka glutenfritt - tårtan blev utan att överdriva helt fantastisk på ALLA sätt! Och självklart, tack alla andra gäster för fina blommor och trevlig bok, och framförallt, tack för att ni ville komma och fira "min" dag!

Tårtan och Cup cakes som Cissi också bakat till mig!
Kan man bli mer bortskämd av sina vänner!? TACK gumman!




Bild 1: Tilde (barnens kusin), Sander, min mamma Anita, Cissi och Viola.
Bild 2: Viola, min pappa Berth, Jimmy, min syster Ingela och Sander. 




Bild 1: Ingela, hennes sambo Björn, och Tilde (deras dotter och barnens kusin).
Bild 2: Viola med Perla i knät. Perla gillade så klart att vi fick besök!


Det var allt för idag, och än en gång;
tack till mina gäster som förgyllde "min" dag lite extra!