2010-09-30: Lite gott och blandat (med många rosa bitar)!
Så var det dags igen då: Häromdagen skådade jag (åter) ett halsband som jag bara inte kunde motstå (ännu en gång). Det var svart med en alldeles underbar rosa blomma på. Handsnidat (säger man så?) var det, till ett överväldigande vettigt pris. Nästan oförskämt billigt faktiskt, särskilt i förhållande till kvalitén (vilken verkligen var alldeles utmärkt, märkte jag när jag fick hem det). Nu är det kanske någon som tänker att Perla redan har fler halsband än hon typ kan göra av med under en livstid??? I så fall är den personen inte ensam...
På jobbet skojas det (och jag säger skojas istället för skämtas, för det görs med MYCKET hjärta) i stort sett dagligen om vad jag har gjort för nya inköp till Perla. Och till och med Sander tycker att det kan räcka med halsband till vår fina lilla vovve. Men, och jag säger det med ett stort "M", tycker man att man har i särklass världens sötaste, finaste, klokaste och snällaste hund så vill man gärna skämma bort henne på alla möjliga sätt. SÅ DET SÅ! :-)
Perla ligger nu helt still tills jag ger nytt kommando...
... vilket är mycket praktiskt när man ska fota!
Och slutligen: Olga gillade bilden på Perla som halvstod och sov, och tyckte att jag skulle pröva att få den publicerad i någon tidning, exempelvis Härliga Hund. Och jag tror faktiskt att jag ska göra ett försök, för jag gillar själv också just den bilden!
Favorit i repris: Bilden som Olga gillade.
Det var allt för idag, tyvärr kommer det nog att dröja lite extra länge tills jag skriver nästa gång, för kommande vecka blir verkligen hyperintensiv. Jag lovar dock att höra av mig så snart jag bara hinner, så ge inte upp, bloggandet will continue!!!
(Om än med en liten paus på kanske si så där en vecka.) ;-)
På jobbet skojas det (och jag säger skojas istället för skämtas, för det görs med MYCKET hjärta) i stort sett dagligen om vad jag har gjort för nya inköp till Perla. Och till och med Sander tycker att det kan räcka med halsband till vår fina lilla vovve. Men, och jag säger det med ett stort "M", tycker man att man har i särklass världens sötaste, finaste, klokaste och snällaste hund så vill man gärna skämma bort henne på alla möjliga sätt. SÅ DET SÅ! :-)
Perla ligger nu helt still tills jag ger nytt kommando...
... vilket är mycket praktiskt när man ska fota!
Och slutligen: Olga gillade bilden på Perla som halvstod och sov, och tyckte att jag skulle pröva att få den publicerad i någon tidning, exempelvis Härliga Hund. Och jag tror faktiskt att jag ska göra ett försök, för jag gillar själv också just den bilden!
Favorit i repris: Bilden som Olga gillade.
Det var allt för idag, tyvärr kommer det nog att dröja lite extra länge tills jag skriver nästa gång, för kommande vecka blir verkligen hyperintensiv. Jag lovar dock att höra av mig så snart jag bara hinner, så ge inte upp, bloggandet will continue!!!
(Om än med en liten paus på kanske si så där en vecka.) ;-)
2010-09-26: Proud as a cucumber
OK, nu är jag så där LÖJLIGT STOLT igen! Det gick verkligen toppen på valpkursen, och vi fick så himla mycket beröm!!! Det är självklart absolut ingen tävling, men liiite roligt är det dock när de andra vovvarna rasmässigt förknippas med lydnad, och Perla verkligen sköter sig allra, allra bäst av alla! (De andra är jätteduktiga och otroligt fina hundar, men just idag fick vi glänsa lite extra - nästa gång är det säkert någon annans tur, men idag tycker jag att jag kan få känna mig lite mallig över vår fina, fina Perla.)
Vi fick öva ligg idag, liksom stanna kvar (då de som kunde kommandot bäst även fick öva det under störning, det vill säga i detta fall att en boll kastades iväg av Jenny, och denna skara tillhörde vi) och slutligen att följa matte/husse i slalom mellan de andra ekipagen (i koppel än så länge). Perla klarade vart enda moment med stooor guldstjärna, och vi fick SÅ mycket beröm av Jenny, som undrade hur mycket vi egentligen tränade (vilket vi egentligen inte gör så himla mycket, men det vi gör försöker vi göra på ett bra och pedagogiskt sätt, och framförallt så VILL Perla verkligen göra rätt och vara duktig).
Nu är skrytet slut för idag, förlåt om det låter stöddigt, det är inte meningen, men jag är bara SÅ OTROLIGT STOLT ÖVER VÅR LILLA HUND! Kan omöjligt tänka mig en vovve som skulle kunna passa just vår familj bättre än Perla - det är som att vi bara matchar varandra...
Vi fick öva ligg idag, liksom stanna kvar (då de som kunde kommandot bäst även fick öva det under störning, det vill säga i detta fall att en boll kastades iväg av Jenny, och denna skara tillhörde vi) och slutligen att följa matte/husse i slalom mellan de andra ekipagen (i koppel än så länge). Perla klarade vart enda moment med stooor guldstjärna, och vi fick SÅ mycket beröm av Jenny, som undrade hur mycket vi egentligen tränade (vilket vi egentligen inte gör så himla mycket, men det vi gör försöker vi göra på ett bra och pedagogiskt sätt, och framförallt så VILL Perla verkligen göra rätt och vara duktig).
Nu är skrytet slut för idag, förlåt om det låter stöddigt, det är inte meningen, men jag är bara SÅ OTROLIGT STOLT ÖVER VÅR LILLA HUND! Kan omöjligt tänka mig en vovve som skulle kunna passa just vår familj bättre än Perla - det är som att vi bara matchar varandra...
When you're crazy in love
Oh oh oh oh
When you're crazy in love
Oh oh oh oh
When you're crazy in love,
there is no top speed limit,
it's maximum in every minute of love
Oh oh oh oh
When you're crazy in love
Oh oh oh oh
When you're crazy in love,
you're blind your heart's on fire,
and nothing else can take you higher than love
When you're crazy in love
Inser att jag låter som en förväxt tonåring,
men precis så här känns det faktiskt.
Oh oh oh oh
When you're crazy in love
Oh oh oh oh
When you're crazy in love,
there is no top speed limit,
it's maximum in every minute of love
Oh oh oh oh
When you're crazy in love
Oh oh oh oh
When you're crazy in love,
you're blind your heart's on fire,
and nothing else can take you higher than love
When you're crazy in love
Inser att jag låter som en förväxt tonåring,
men precis så här känns det faktiskt.
2010-09-24: Tankar om tid
Idag har Perla anslutit sig till vad jag uppfattar som whipparnas egen klubb, nämligen "sov-bekvämt-i-konstigast-möjliga-positions-klubben". Tror att ni förstår vad jag menar när ni ser kortet.
Jag har också försökt mig på en liten huvudstudie under eftermiddagen, men tyvärr var belysningen lite för svag, så korten blev lite grynig och oskarpa - synd, för jag tycker att "vinklarna" var ganska lyckade annars.
I övrigt kan jag berätta att veckan har gått oerhört SNABBT för hela familjen, det känns som att man bara hinner blinka mellan veckorna. Jag upplever att jag har två "lägen", nämligen 1.) att det är fredag kväll (igen!), eller 2.) att det är tisdagskväll (igen!). Den ena kvällen avslutar jobbveckan, och den andra ledigheten. Antagligen behöver jag lite ställtid just där, där veckan så att säga ändrar karaktär, och stannar väl därför upp så pass att jag hinner märka att det åter igen har gått tre-fyra dagar sedan jag sist reflekterade över var jag befann mig rent tidsmässigt.
Någon som känner igen sig? Det sägs ju i och för sig att tiden går fort när man har roligt, och det HAR jag ju verkligen (oftast) så väl på jobb- som på fritid. Men lite otäckt är det ändå att tiden bara rusar iväg...
Jag har också försökt mig på en liten huvudstudie under eftermiddagen, men tyvärr var belysningen lite för svag, så korten blev lite grynig och oskarpa - synd, för jag tycker att "vinklarna" var ganska lyckade annars.
I övrigt kan jag berätta att veckan har gått oerhört SNABBT för hela familjen, det känns som att man bara hinner blinka mellan veckorna. Jag upplever att jag har två "lägen", nämligen 1.) att det är fredag kväll (igen!), eller 2.) att det är tisdagskväll (igen!). Den ena kvällen avslutar jobbveckan, och den andra ledigheten. Antagligen behöver jag lite ställtid just där, där veckan så att säga ändrar karaktär, och stannar väl därför upp så pass att jag hinner märka att det åter igen har gått tre-fyra dagar sedan jag sist reflekterade över var jag befann mig rent tidsmässigt.
Någon som känner igen sig? Det sägs ju i och för sig att tiden går fort när man har roligt, och det HAR jag ju verkligen (oftast) så väl på jobb- som på fritid. Men lite otäckt är det ändå att tiden bara rusar iväg...
Vissa har i dessa bråda dagar så ont om tid att de inte
ens hinner lägga sig ner ordentligt innan de somnar...
... medan andra tydligen har tid (eller TAR sig tid!)
att ta hela fotoserier av whippethuvuden...
... men en sak är i alla fall säker: Hösten är här, och det är hög tid
att njuta av de sista blommorna! Dessa tog jag in i dag
för att inbilla mig att sommaren nog ändå inte är riktigt slut... ;-)
Kanske skulle Kitty kunna hjälpa mig att hålla rätt på tiden?
Det hävdar i alla fall Viola bestämt...
2010-09-20: Kärlek
En bild säger mer än tusen ord sägs det, och i detta fall tycker jag nog inte att jag behöver förklara så mycket...
2010-09-19: Valpkurs, tredje gången gillt!
Så har vi då varit på valpkurs igen. Måste säga att det blir roligare och roligare för varje gång som går, både för att det går bättre och bättre och för att man nu har börjat lära känna de andra kursdeltagarna, vilket gör att i alla fall jag känner mig mer avslappnad.
Idag har vi tränat på att leda hunden med rösten med och utan koppel, och Perla och jag fick riktigt mycket beröm för hur bra vi kommunicerade med varandra, vilket kändes nästan löjligt bra! Man bryr sig ju liksom så himla mycket om att kontakten mellan oss ska bli så bra som möjligt, och när man då får kvitto på det utifrån så kan jag inte hymla med att man faktiskt blir stolt som en tupp. Vi övade också inkallning, och även där fick vi beröm för kontakten oss emellan. Jenny sa att hon nästan inte hade kunnat hålla emot (fast nu skulle hon ju inte det, men ändå) Perlas lite dryga tio kilo när jag ropade på henne, så motiverad var hon att komma! Jag är så grymt stolt över vår fina, lyhörda och kärleksfulla lilla hund!
Idag har vi tränat på att leda hunden med rösten med och utan koppel, och Perla och jag fick riktigt mycket beröm för hur bra vi kommunicerade med varandra, vilket kändes nästan löjligt bra! Man bryr sig ju liksom så himla mycket om att kontakten mellan oss ska bli så bra som möjligt, och när man då får kvitto på det utifrån så kan jag inte hymla med att man faktiskt blir stolt som en tupp. Vi övade också inkallning, och även där fick vi beröm för kontakten oss emellan. Jenny sa att hon nästan inte hade kunnat hålla emot (fast nu skulle hon ju inte det, men ändå) Perlas lite dryga tio kilo när jag ropade på henne, så motiverad var hon att komma! Jag är så grymt stolt över vår fina, lyhörda och kärleksfulla lilla hund!
Nu ligger Perla och tar igen sig efter kurstillfället,
och ser så där lite fisförnäm ut (som hon är så bra på!). ;-)
2010-09-18: Perla provar hösttäcke
Idag fick Perla pröva hösttäcke. Jag köpte det i våras för att bara ha ett "utifall att". (Det riktiga snyggtäcket kommer att vara sytt av Perlas gammelmatte Marie - och Marie, jag ska skicka tillbaka det täcke vi fick låna av dig, det är nog lagom till dina småkillar snart kan jag tänka mig!). I vilket fall som helst så passade "utifall att-täcket" fortfarande riktigt bra, och Perla vår SÅ söt i det (tyckte jag och husse, Perla var dock inte enig med oss - hon visade tydligt att hon ville bli av med eländet SNARAST MÖJLIGT). Kunde inte låta bli att ta några kort (som vanligt) - dessa följer här nedan! (Skärpan blev tyvärr ruskigt dålig, men kanske kan man ändå ana hur Perla tar sig ut i täcket...)
Höstsöt Perla...
... och kalassöt (i dubbel bemärkelse) Viola!
(Den något bekymrade minen kommer sig av att hon just idag inte riktigt
kände glädjen av att ge, utan nog hellre hade velat behålla presenten...) ;-)
Ikväll ska jag gå bio med Tant Madeleine och se ovanstående film,
som handlar om en kille med Aspergers syndrom. Det ska bli SÅ trevligt!!!
som handlar om en kille med Aspergers syndrom. Det ska bli SÅ trevligt!!!
2010-09-17: Förkyld tjejkväll (och egentligen inte så mycket att berätta)
Ikväll är det riktig tjejkväll, Jimmy och Sander är borta, så Viola, Perla och jag är ensamma hemma. Vi har precis ätit lite chips och alvedon (både Viola och jag är förkylda så det räcker och blir över), och vi har det riktigt mysigt och lugnt och skönt! Ibland är det riktigt härligt att vara "bara" tjejer! ;-)
Kan i övrigt berätta att valpkursen nu börjar ge resultat, Perla har börjat gå SÅ fint bredvid mig i slakt koppel utan minsta ansats till att "dra". Jag kan dessutom gå ut och kissa henne helt utan koppel och vara säker på att hon inte springer iväg och leker på tomten utan min tillåtelse. Hon kan nu stanna, sakta och hitåt som nya kommandon, och jag tycker verkligen att hon är kanonduktig! :-)
Kan i övrigt berätta att valpkursen nu börjar ge resultat, Perla har börjat gå SÅ fint bredvid mig i slakt koppel utan minsta ansats till att "dra". Jag kan dessutom gå ut och kissa henne helt utan koppel och vara säker på att hon inte springer iväg och leker på tomten utan min tillåtelse. Hon kan nu stanna, sakta och hitåt som nya kommandon, och jag tycker verkligen att hon är kanonduktig! :-)
SÅ HÄR duktig är Perla just nu!!!
2010-09-13: Perla i pärlor och vackert höstljus...
Så var det dags igen - jag kunde bara inte hålla mig längre: Perla har för ovanlighetens skull fått ett nytt halsband... Denna gång, passande nog, ett med pärlor. ;-) Jag är så väl medveten om hur otroligt onödigt detta är, men har man som jag gått och velat haft hund i tio års tid så finns det liksom ett uppdämt behov av allt möjligt! Onödigt eller inte, fin blev Perla i alla fall (för allt klär ju en skönhet, och i alla fall i mina ögon är det just vad hon är)!
Passade också på att fota lite höstljus över Kvisthamraviken på kvällskvisten, och kom att tänka på raderna Det är vackrast när det skymmer. All den vishet himlen rymmer (av Pär Lagerkvist) - har alltid tyckt om och hållt med om detta, och just ikväll var ljuset sådär nästan på gränsen till magiskt. Tyvärr kommer det inte riktigt fram i bilderna, men jag tror i alla fall att man kan ana att det var en mycket vacker kväll.
Passade också på att fota lite höstljus över Kvisthamraviken på kvällskvisten, och kom att tänka på raderna Det är vackrast när det skymmer. All den vishet himlen rymmer (av Pär Lagerkvist) - har alltid tyckt om och hållt med om detta, och just ikväll var ljuset sådär nästan på gränsen till magiskt. Tyvärr kommer det inte riktigt fram i bilderna, men jag tror i alla fall att man kan ana att det var en mycket vacker kväll.
Här kan man snacka om att se fisförnäm ut
- som Perlas gammelmatte Marie Sandberg
mycket passande skrev på sin blogg härom sistens! :-)
Här är Perla jätteduktig och ligger kvar på kommando tills jag fotat färdigt!
Kvällsvy från balkongen...
... över delar av Kvisthamraviken.
Pär Lagerkvist
Det är vackrast när det skymmer (ur I stället för tro (1919))
Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra -
ensam, utan spår.
2010-09-12: Valpkurs, tillfälle numero dos
Jaha, så har vi då varit på vårt andra kurstillfälle på valpkursen. Det känns som om vi gick igenom MASSOR idag (vilket vi nog också gjorde) och att hjärnan inte riktigt hunnit smälta all information ännu. Bland annat fick vi öva stanna (vilket faktiskt gick kanonbra) och att föra respektive hund i en cirkel runt de andra deltagarna, utan att hunden i fråga fick gå fram och hälsa på de andra. Detta skulle ske utan koppel, och vi fick öva på att inte "missbruka" kommandot hit eller kom hit, utan istället använda kommandot häråt och vissa riktning med armen. Detta funkade, hör och häpna, otroligt bra! Perla, som ju verkligen ÄLSKAR andra hundar och människor, följde mig utan att försöka hälsa på de andra! Vårt enda problem var då vi var framme vid vår plats igen, och Perla fick vittring på en oerhört intressant kisspöl. Hon valde då att ignorera mig, och jag fick reda på att jag måste vara tydligare i mitt nej samt snabbare direkt efter nejet erbjuda ett alternativ, det vill säga kom hit eller häråt eller vilket kommando det nu är frågan om.
Sammanfattningsvis kan sägas att det känns som att kurstillfället idag bjöd på massor av vettiga lärdomar och tankar, men att det nu måste få smälta lite inne i huvudet innan det kan utnyttjas till fullo! Idag kom jag dessutom ihåg att ta några kort, så här kommer nu bilder på alla kursdeltagare!
Sammanfattningsvis kan sägas att det känns som att kurstillfället idag bjöd på massor av vettiga lärdomar och tankar, men att det nu måste få smälta lite inne i huvudet innan det kan utnyttjas till fullo! Idag kom jag dessutom ihåg att ta några kort, så här kommer nu bilder på alla kursdeltagare!
Vår trevliga kursledare Jenny, med en av sina jaktlabradorer.
(Dock ej "den andra" Pärla denna gång!)
Flatcoated Retrievertiken Lotus, sex månader.
Labradorhanen Casper, fjorton veckor.
Herdehunden Diezel, elva veckor.
Stina - jag minns tyvärr inte vad hon var för ras,
bara att hon var en fem månader gammal fågelhund.
Och sist men inte minst, Perla så klart! Denna bild är dock tagen vid ett annat
tillfälle, då det av förklarliga själ var väldigt svårt att ta kort på oss själva.
Nu är det dags för mig att gå och lägga mig och kurera mig
(och ta ett gäng av ovanstående)!
(Är egentligen rätt hängig, men vad ignorerar man inte för att få gå på vapkurs!?) :-)
2010-09-11: Myshög med pussar!
Helt oförtjänt har Jimmy inte fått särskilt stor plats här på bloggen. Det har inte att göra med att han på något sätt är mindre engagerad i Perla än vad jag är (hon är ju till exempel med honom på jobbet tisdagar till och med torsdagar), utan det beror nog snarare på att han gärna drar sig undan "någon annanstans" när jag plockar fram kameran... Han är dock precis lika kär i Perla som jag, och därför kände jag att jag ville dela med mig av hur det kan se ut här hemma på en lördags- eller söndagsmorgon - att Jimmy är riktigt okammad och morgonrufsig i håret tar vi inget extra för! ;-)
Snacka om njutningsfullt! (För båda de lyckliga tu! ;-))
Puss på dig, husse!
(Kunde inte motstå bilden trots att den är ruskigt oskarp...)
Matte; ska inte du också vara med!?
Viola har sett vad som pågar och snabbt anslutit sig till myshögen-
här vankas det som synes både kramar och pussar!
...önskar vi i Norrtälje!
2010-09-08: Perla är SMART!
Innan vi till slut äntligen skaffade vår lilla whippet-tös Perla (det tog lååång tid, eftersom det inte var rätt läge i livet förrän i våras) så läste jag på massor om rasen Whippet; och lite då och då läste jag kommentarer om att rasen visserligen var världens trevligaste och gladaste, men kanske inte fullt så intelligent. Därför måste jag nu när jag har en passande chans argumentera mot detta, åtminstone i Perlas fall. (INTE för att jag tror att andra whippar eller whippor skulle vara mindre intelligenta, utan för att det bara är Perla som jag känner så "på djupet".)
Så här var det: idag när jag åkte på jobbet fick jag ett plötsligt infall att köpa en sådan där klurig aktivitetssak som jag funderat på ett tag. Tänkt och gjort, jag svängde alltså in på djuraffären på vägen hem för att gå igenom deras sortiment av lite mer avancerade tankenötter för hundar. Jag måste i rättvisans namn säga att jag hade rätt höga tankar om Perla redan inne i affären, för jag valde bort en del av de alternativ som expediten visade för mig direkt, med motiveringen att jag trodde tt de skulle kunna vara lite väl lätta. Lite orolig var jag för att jag överskattade vår lilla voffsing, men jag tänkte att i så fall får jag väl köpa något lättare sedan att börja med - det är svårare med något som är för lätt från början, för man får ju hoppas att hunden inte blir MINDRE intelligent ju mer den håller på... ;-)
Hem kom jag i alla fall med ett av de "spel" som klassades som lite svårare. Självklart lade jag fram det till Perla så att det var anpassat till att vara så lätt som möjligt (man kan så småningom öka svårighetsgraden på flera sätt), men jag trodde ändå att det skulle ta några dagar för henne att klura ut hur man skulle komma åt de godbitar som jag gömt. OJ vad fel jag hade! Utan att dra ifrån tiden det minsta så kan jag säga att det tog Perla mindre än fem minuter att lösa hur man kom åt godbitarna, och sätta denna kunskap i system. I min värld är det oerhört starkt jobbat - I´m truly impressed!
Nedan: Mibisan´s Miss Spring Pearl in action!
(Kolla gärna in framtassen! ;-))
Mina tjejer, självklart världens finaste!!!
2010-09-06: Igår var vi på valpkurs!
Ja, igår var det så äntligen dags för den efterlängtade valpkursen. Vi var bara fyra "ekipage" (vilket var väldigt bra då vi alla hann få väldigt mycket uppmärksamhet av Jenny, som leder kursen). De deltagande hundarna var en Tollaretik på sex månader som hette Lotus, en underbart söt Labrador-han-valp som jag inte minns varken namn eller exakt ålder på (men jag skulle gissa på en så där tre-fyra månader) och ytterligare en han-valp på bara tio veckor. Han var verkligen URSÖT, men jag kommer inte ens ihåg att jag hörde namnet på rasen. (Det gjorde jag dock garanterat, för alla ägare började med att presentera sig och sin hund, men man var rätt om sig och kring sig i början, och inte 100% fokuserad på presentationerna.) Och så var så klart även vår kursledares hund som också hette Pärla (!), fast med "ä", med. Jag ror att hon var en jaktlabrador.
Kursen började med att vi fick sitta på sittdynor i gräset och lägga hundarna på rygg i vårt knä för att träna undergivenhet. Övningen genomfördes med mycket varierande förtjusning från hundarnas sida; Perla var dock helt med på noterna och låg otroligt avslappnad i mitt knä. Därefter fick vi visa kommandot "sitt", och vi gick igenom att kommandot faktiskt ska gälla tills annat kommando ges, vilket jag genast kan erkänna att jag inte har tänkt på. Så från och med nu är det sitt - godbit - och sedan kommandot "hopp och lek "som gäller för att lösa Perla från kommandot "sitt".
Efter detta fick hundarna bekanta sig två och två i taget, och Perla visade ett strålande exempel på leken "hare" som vi tidigare gått igenom. (Det vill säga en hund agerar hare och den andra jagar.) I detta fall avsaknades dock den som jagade, för den andra valpen blev alldeles förvirrad av Perlas snabba fart! Roligast var dock att se de andra mänskliga deltagarnas miner, inklusive kursledarens, som efter ett tag kommenterade att "Jaa, whippets är ju en av världens snabbaste hundraser...". Efter detta fick vi träna kommandot "nej" (för Perlas del "app, app"). Detta funkade helbra då vi tränat en hel del på precis samma sätt som vi gjorde vid kurstillfället.
Då vi var klara med den praktiska delen av kurstillfället så blev det en timmes teori med kaffe. Där gick vi igenom vad vi tränat på (att kommando gäller tills hunden är löst från detta, att inte tjata in kommandon, att inte använda för mycket nej i onödan, att ge hunden lagom stora utmaningar, att hunden tänker i bilder, och läxan tills nästa gång). Sammanfattningsvis kan jag säga att det var väldigt roligt och klart nyttigt att gå på kurs! Och just det, en sak till fick vi lära oss: OM man har någon plan på att i framtiden tävla något med sin hund så är det vänster sida man ska ha hunden på - nyttigt för mig att genast tänka om, då jag automatiskt har Perla på höger sida! :-)
Tyvärr var jag så inne på träningen igår att jag helt glömde bort att fota (ska försöka komma ihåg det nästa söndag!), så därför blir det bara lite höstkort på Perla i trädgården istället. I´m sorry!
Kursen började med att vi fick sitta på sittdynor i gräset och lägga hundarna på rygg i vårt knä för att träna undergivenhet. Övningen genomfördes med mycket varierande förtjusning från hundarnas sida; Perla var dock helt med på noterna och låg otroligt avslappnad i mitt knä. Därefter fick vi visa kommandot "sitt", och vi gick igenom att kommandot faktiskt ska gälla tills annat kommando ges, vilket jag genast kan erkänna att jag inte har tänkt på. Så från och med nu är det sitt - godbit - och sedan kommandot "hopp och lek "som gäller för att lösa Perla från kommandot "sitt".
Efter detta fick hundarna bekanta sig två och två i taget, och Perla visade ett strålande exempel på leken "hare" som vi tidigare gått igenom. (Det vill säga en hund agerar hare och den andra jagar.) I detta fall avsaknades dock den som jagade, för den andra valpen blev alldeles förvirrad av Perlas snabba fart! Roligast var dock att se de andra mänskliga deltagarnas miner, inklusive kursledarens, som efter ett tag kommenterade att "Jaa, whippets är ju en av världens snabbaste hundraser...". Efter detta fick vi träna kommandot "nej" (för Perlas del "app, app"). Detta funkade helbra då vi tränat en hel del på precis samma sätt som vi gjorde vid kurstillfället.
Då vi var klara med den praktiska delen av kurstillfället så blev det en timmes teori med kaffe. Där gick vi igenom vad vi tränat på (att kommando gäller tills hunden är löst från detta, att inte tjata in kommandon, att inte använda för mycket nej i onödan, att ge hunden lagom stora utmaningar, att hunden tänker i bilder, och läxan tills nästa gång). Sammanfattningsvis kan jag säga att det var väldigt roligt och klart nyttigt att gå på kurs! Och just det, en sak till fick vi lära oss: OM man har någon plan på att i framtiden tävla något med sin hund så är det vänster sida man ska ha hunden på - nyttigt för mig att genast tänka om, då jag automatiskt har Perla på höger sida! :-)
Tyvärr var jag så inne på träningen igår att jag helt glömde bort att fota (ska försöka komma ihåg det nästa söndag!), så därför blir det bara lite höstkort på Perla i trädgården istället. I´m sorry!
Så här trött var Perla idag efter valpkursen...
(Nä då, hon var först riktigt aktiv - se bilderna nedan!)
Favoritbollen - att en boll kan ha så många hål (efter sylvassa
Perla-tänder), men ändå hålla ihop, är ett rent under! ;-)
Å en fågel! Undrar om jag kan komma åt den om jag hoppar riktigt högt!?
Perla spanar i fjärran... Kanske var det något som rörde sig där borta!?
Och blir så småningom om så himla trött och avslappnad.
Apropå något helt annat, nämligen pälsfärgen blå:
tycker att detta foto illustrerar rätt bra varför färgen kallas så. :-)
Ha det så bra hälsar Perla!
(Som snart är lika lärd som hunden på bilden!)
2010-09-03: Snart dags för valpkurs!
Om två dagar börjar vi äntligen på vår efterlängtade valpkurs (så då hoppas jag kunna berätta lite mer matnyttigt och intressant här på bloggen ;-) ). Eventuellt kommer även en bekant att gå på samma kurs, nämligen min före detta lärarkandidat Sara (som jag fick en så vacker blombukett av i våras) och hennes sex månader gamla Jack Russelvalp Sally.
Jag har inte träffat Sara sedan hon var ute och praktiserade hos mig, men då vi på jobbet har haft behov av en vikarie så kom jag på att Sara naturligtvis skulle vara den perfeta personen för det - dels känner hon redan många av eleverna sedan sin praktikperiod, dels är det en bra erfarenhet och merit för henne (och dessutom är hon en mycket pålitlig och ansvarsfull person). Och då Sara idag dök upp på jobbet så visade det sig att även hon blivit med valp sedan vi sågs senast! Hon var dessutom, liksom jag, riktigt sugen på valpkurs, i och med att hennes lilla Sally tydligen inte är av den allra mest lättfostrade sorten (Saras egna ord ;-) ), och Sara skulle därför kolla upp om inte denna kurs kunde vara något även för henne och Sally.
Oavsett om Sally och Sara dyker upp på kursen eller inte så hoppas jag på att Perla i Sally kan finna (ytterligare) en lekkompis i rätt storlek och ålder - förutsatt att tycke uppstår vill säga.
Loggan för Roslagens Hundägarskola
Beware
- snart kommer vi...! :-)
(Och även om vi kanske inte är BÄST på kursen, så är vi nog i alla fall SNABBAST!)
Jag har inte träffat Sara sedan hon var ute och praktiserade hos mig, men då vi på jobbet har haft behov av en vikarie så kom jag på att Sara naturligtvis skulle vara den perfeta personen för det - dels känner hon redan många av eleverna sedan sin praktikperiod, dels är det en bra erfarenhet och merit för henne (och dessutom är hon en mycket pålitlig och ansvarsfull person). Och då Sara idag dök upp på jobbet så visade det sig att även hon blivit med valp sedan vi sågs senast! Hon var dessutom, liksom jag, riktigt sugen på valpkurs, i och med att hennes lilla Sally tydligen inte är av den allra mest lättfostrade sorten (Saras egna ord ;-) ), och Sara skulle därför kolla upp om inte denna kurs kunde vara något även för henne och Sally.
Oavsett om Sally och Sara dyker upp på kursen eller inte så hoppas jag på att Perla i Sally kan finna (ytterligare) en lekkompis i rätt storlek och ålder - förutsatt att tycke uppstår vill säga.
Loggan för Roslagens Hundägarskola
Beware
- snart kommer vi...! :-)
(Och även om vi kanske inte är BÄST på kursen, så är vi nog i alla fall SNABBAST!)
